Pfas – svårnedbrytbara kemikalier

Pfas, eller per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en stor grupp syntetiskt framställda kemikalier som idag utgör ett växande miljöproblem världen över. Dessa kemikalier, ibland kallade ”evighetskemikalier,” är kända för sin extrema beständighet och förmåga att motstå naturlig nedbrytning. Eftersom de kan transporteras långa sträckor i miljön har de upptäckts även i avlägsna delar av världen, från smink och kläder i våra hem till det avlägsna Arktis. Denna artikel utforskar varför PFAS är så problematiskt och hur Sverige hanterar utmaningen.

Vad är pfas och var finns det?

PFAS är en grupp av kemikalier som omfattar tusentals olika ämnen. De mest kända bland dessa är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Dessa kemikalier används i många produkter tack vare sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. PFAS kan hittas i allt från stekpannor med non-stick-beläggning och kosmetika till vissa textilier och rengöringsprodukter.

Trots deras praktiska tillämpningar har forskningen visat att de långsiktiga hälsoeffekterna av PFAS kan vara allvarliga. Små mängder PFAS orsakar inte akuta hälsoproblem, men långvarig exponering har associerats med förändringar i leverenzymnivåer, kolesterolobalans och störningar i hormonfunktioner. Det finns även tecken på att PFAS kan påverka immunsystemet och, i vissa fall, minska effektiviteten av vacciner hos barn.

Sverige och pfas – en växande oro

I Sverige är problemet med PFAS inte främmande. Dessa ämnen har upptäckts i dricksvatten, vilket orsakat oro hos allmänheten och myndigheter. Exponeringen för PFAS sker ofta där de används i industriella processer eller vid brandövningar, särskilt i de fall där brandskum med dessa kemikalier har spridits.

Sverige har börjat vidta åtgärder för att hantera problemet. Ett steg är genom att införa lagstiftning och riktlinjer för att begränsa användningen av PFAS och minska dess spridning i miljön. Livsmedelsverket har beslutat om nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten som träder i kraft från 1 januari 2026. Gränsvärdena är satta för att skydda folkhälsan genom att begränsa exponeringen för dessa beständiga kemikalier.

Hur kan vi minska vår exponering för pfas?

För den som oroar sig för PFAS i sitt hem finns det flera sätt att minska exponeringen. Ett praktiskt steg är att leta efter produkter som är märkta som PFAS-fritt, särskilt inom köksutrustning och kläder. Undvik impregneringssprayer och produkter med vattenavvisande egenskaper, då dessa ofta innehåller PFAS.

Ett rent dricksvatten är också viktigt. För de som bor i områden med kända föroreningar kan ett vattenfilter som effektivt reducerar PFAS vara en bra investering. Genom att medvetet välja produkter och övervaka vattnets kvalitet kan individer bidra till att minska sin och sin familjs exponering för dessa kemikalier.

För dem som vill säkerställa att deras vatten är säkert att dricka, erbjuder AK Lab omfattande tester och analyser för att upptäcka förekomsten av PFAS och andra föroreningar. Deras expertis och moderna teknik gör det möjligt att få tillförlitliga resultat och därmed vidta nödvändiga åtgärder för att skydda hälsan.

I takt med att kunskapen om PFAS och deras långsiktiga effekter ökar, spelar analysföretag en kritisk roll i att övervaka och rapportera dessa ämnens närvaro i vår miljö. Genom att samarbeta med experter som AK Lab kan samhället och individer arbeta tillsammans för en säkrare och mer hållbar framtid där vi inte låter ”evighetskemikalier” dominera vår hälsa och vårt naturliga ekosystem.